Det går lite snett just nu…

I fredags fick jag ett brev. CSN stod som avsändare. Vad vill de? tänkte jag. Jag hade fått igenom min ansökan och fått pengarna på kontot för den första månaden.
Nej! Det är väl inte…. Riiiitsch (kuvertet rivs upp) Jo, det var det. Jag har tjänat för ”mycket” under 2005, 16000 för mycket vilket innebär att jag är återbetalningsskyldig för hälften av pengarna. Jag misstänkte att dagen kunde komma någon gång. Inte för att jag hade koll på hur mycket jag tjänat, men lagen om alltings jävlighet är hack i häl på mig.
Ja, hursomhelst så ringde jag CSN idag och fick det bekräftat så nu blir det att leva snäppet fattigare ett tag.
Det som gör mig mest förbannad egentligen är att fribeloppet är på löjligt låga 98000! Jag har tjatat om det här hur många gånger som helst och borde egentligen inte lägga någon energi på det jag inte kan förändra men systemet är ju keff! (Drog till med ett Latin Kings-uttryck, så less är jag)
Jag, som jobbar så vitt man kan göra, och betalar 32 procent skatt varje månad och dessutom får bra resultat i skolan, ska bli bestraffad för att jag har jobbat för mycket. Jag undrar vem som tänkt ut detta systemet egentligen… Vilken regering står bakom idiotin?
Det går inte att bli mer sugen på att jobba för svarta pengar än nu. Om jag får godkänt i alla ämnen, varför kan jag då inte få tjäna och låna hur mycket jag vill? Om jag inte klarar skolan så kan de komma och kräva. När man är student och vill låna pengar av CSN så är man per automatik dömd att leva fattigt.
Jag går i och för sig inte i personlig konkurs och det är pengar som jag egentligen inte skulle haft, men jag tycker bara det är så fruktansvärt irriterande!

Om någon undrar vad det är bilden föreställer, så ser ni nog rätt. Det är Jettan som blir bogserad av min fars 9-5:a.
Jag åkte till skolan i morse vid halv tio och kom till ungefär Slöinge då batterilampan började lysa. ”Vad fan! Vad är det nu?” Rätt som det är börjar temperaturmätaren stiga med en sån hastighet att jag ser den röra sig. Som tur är hann jag stanna på en rastplats innan motorn rasade och då kokade bilen… Kul. Generatorremmen (fläktremmen?) hade gått av och därför fick bilen ingen ström mer än från batteriet. Jaha, längre än så kom man inte. Som tur var så var farsan kvar på kontoret och kunde komma och bogsera mig till verkstaden. Jag satt och höll tummarna hela vägen för att det inte skulle bli allt för dyrt och det blev det definitivt inte. 288 spänn! Så lite bra var det, och nu låter dessutom bilen nästan normalt jämfört med innan. När vi köpte bilen frågade jag ägaren om det var något som var bytt nyligen, och han sa att han hade bytt denna rem.
”Mer än så klarar jag inte att göra med en motor” sa han. Nädu! Du klarar inte ens det din klant!
Det blev inget gruppmöte i skolan, så det fick lösas via Skype istället. Jag älskar Skype. Det är grymt att använda när man inte kan komma ned till Halmstad.

Oj vad negativt inlägg det verkar bli, men det är min blogg så jag har rätt att avreagera mig 🙂 Nu, någonting roligare.

I helgen var det rolig födelsedagsfest för klasskompisarna Niklas, Sandra, Micke och Henke.
En riktigt lyckad tillställning och jäkligt kul att festa med (nästan) alla i klassen.
På bilden, jag, Sandra, Sofia och Johan (en medlem i grupp Ringhals)
Fler helfester efterönskas, mycket roligare än att hänga på stan.

Festen slutade sent hemma hos Kvarnling.
Fasen va trött jag var, gick ifrån festen nästan sist (i vanlig ordning)
Dan efter var det jobbigare, men efter en Hawaii-pizza inklusive vitlökssås och ett antal avsnitt av den grymma brittiska tv-serien ”The Office” var det lite bättre. Tack ska du ha Erik.

Förresten, skaffa Skype om ni inte har det på www.skype.se
Efter det kan ni adda mig om ni har lust, albert_swe.
Nu kommer det nog bara gå uppåt, hoppas jag.
Hej.