Idag var grupp 7 på Ringhals Infocenter för att presentera vårat projekt. Näst intill samtliga på informationsavdelningen var samlade och vi körde vår presentation som om vi inte gjort något annat. Det gick över all förväntan. Nu är det första steget (och kanske det mest nervösa) över. På torsdag is the real deal. Först då är vårat 15 poängs-arbete över och förhoppningsvis med ett bra betyg. Godkänt har vi i alla fall, så vi kan lämna vårterminen bakom oss.
Guidade grabbsen ut i skogen till det stora shoppingmeckat Ullared efter vår presentation. Västervikarn och stockholmarn hade aldrig varit där och trots att det nästan bara är jobbigt att vara där så bör man ha sett det. Shoppinggalenskap så det räcker och blir över. Nästan hemskt egentligen… Men kul bild.
Obs! Bilden är arrangerad
Förresten. Hittade av någon konstig anledning den här filmen. Varför ska så många barnprogram producerade av SVT vara så förbannat deprimerande och konstiga. ”Lillstrumpan och Syster-yster” minns många som ett utav de mest deprimerande ögonblicken i sin barndom och jag kan inte påstå att jag var så förtjust i det heller, även om jag var näst intill för ung när det sändes. Björne var i och för sig aldrig direkt deprimerande, även om han var en rätt så tyken och egocentrisk jävel ibland.
Hur gick det till när Ika, som hon kallar sig eller heter till och med, pitchade detta för SVT och hur kunde de köpa det?
”Jag hade tänkt att jag ska sjunga en låt i början som låter lite som en fransk cabaret men på nån konstig halländsk/skånsk dialekt och så ska jag dansa med ett skelett som jag kallar Åke. Sen ska hela programmet handla om oss och olika saker vi hittar på tillsammans.” Va fan!?
Public service… Nja.
